Coola Connie

"Ibland kan man undra varför det inte går snabbare att ställa om till ett hållbart samhälle? Varför är det så svårt när det ändå är så lönsamt", undrar moderatorn Pernilla Baralt, medie- och kommunikationsansvarig inom EU-kommissionen.

Huvudet på spiken. Alla miljömuppars hjärtefråga. Mitt hjärta hoppar till, vad ska hon svara?! Men millisekunden efter sjunker pulsen igen; det blir säkert bara ett undanglidande svar med en massa "ja", "jo", "mycket komplex fråga", osv. Som vanligt.

Men Connie Hedegaard, EU-kommissionär med ansvar för klimatfrågor, förvånar. "Jaa, varför röker vi?" kontrar hon med. "Vi vet att det är dumt, men vi gör det ändå", säger hon med sin kvällen till ära lätt försvenskade danska. "Tänk tillbaka på hur dialogen gick för tio år sen, för tjugo år sen". Det händer mycket och saker diskuteras. Det går framåt tycker hon. Det finns många problem, men Connie verkar mer betrakta dem som gäckande utmaningar.

"Men jag delar din frustration att det inte går tillräckligt fort ("hurtigt nock" sa hon faktiskt!). Det är riktigt, riktigt många som inte vill ha en förändring, som vill ha business as usual". Men inom klimatfrågan finns inget scenario som är gratis. Det gäller att betala en del nu, eller betala mycket mer senare. Det blir "jä-tte-dyrrt", som Connie sa flera gånger. Så "business as usual betyder inte business as usual längre".

Det ena sköna citatet efter det andra. Dagens första Almedalsevent var väldigt spännande, särskilt som miljökändisar som Tomas Kåberger, Tomas Johansson från Lunds Universitet, och Karin Svensson Smith (Mp) satt i publiken och ställde frågor - tillsammans med Fältbiologer och PUSH Sverige-medlemmar! Och Connie är ju riktigt cool! Eldigt hår, snäll blick, vaket lyssnande och raka svar. Mycket verkstad. Hon gav mig hopp om ett EU som är starkare inom miljö- och klimatfrågor, och väckte mitt intresse för EU-valet 2014. Särskilt som EU's nya klimatpolitik för 2020 och framåt ska vara klar i mars nästa år... *trumvirvel*

I övrigt har det varit en fin första dag, en mjuk mjukstart på Almedalsveckan. Mina fyra utsedda event blev dock bara två, eftersom jag prioriterade en långpromenad längs ringmuren och fastnade i ett minimuseum om brott och straff på 1600-1800-talen (i Kajsartornet, gratis för barn och studenter! 40 kr för majoriteten), istället för att höra Expressen filosofera kring vilka frågor de tror blir de hetaste under årets Almedal. Det andra eventet krockade med ett välbehövligt Skypemöte om planering inför årets Power Shift-konferens som PUSH arrangerar i september.

Så efter en spännande date med Connie fick den mindre spännande Göran Hägglund avsluta med sitt partital i riktiga Almedalen. Kristdemokraterna nämnde föräldrar, jobbskatteavdrag, EU, Nato och snus allra mest, men sa inte ett ord om klimatförändringar eller hållbar utveckling. Noll poäng till Kd.

Dagens höjdare: att man får kaffe och kanelbulle på Coop vid Östercentrum för bara en tia! Extra värt när allt annat är extra dyrt innanför ringmuren (pizza 99 kr, en glasskula 30 kr, falafel 60 kr, osv.).

Nu ska jag bädda ner mig i min sovsäck med ännu lite mer kläder på än igår natt. Det är kyligt på Gotland! Och inatt kl 02.50 anländer min första PUSH-kumpan, Håkan. Då ska han hitta fram till Norderstrands camping 1 km norr om muren, hitta rätt tält, packa upp sin sovsäck och packa ner sig själv i den. Sen ringer väckarklockan 08.00 inför dagens första event! Dagen är död - länge leve dagen!

Välkommen till djungeln!

Jag är på väg till Almedalen. 

Det är inte min första gång på Gotland, men första gången jag ska delta i det politiska Visbyvimlet som, så här dagen innan det brakar loss, har 2 266 evenemang registrerade. Under loppet av 7 dagar. Det är 324 event per dag. Om jag är aktiv varje dag i tolv timmar, säg 8 på morgonen till 20 på kvällen, blir det 27 event per timme. Alltså har jag tid att stanna ungefär 2 minuter på varje event. Om jag ska gå på alla, ja... 

Men alla event är långt ifrån intressanta. För mig i alla fall. Om jag ska hitta något slags mönster i mitt urval lutar det åt diskussioner om hållbar utveckling inom svensk partipolitik, EU-frågor, ideella organisationer och företag. Hur kan PUSH Sverige (som jag representerar) pusha i varje sammanhang för ett mer hållbart Sverige, och kan mitt nästa jobb dyka upp i vimlet? 

Programmet i sin helhet finns här.

Frågorna som surrar runt i huvudet är många: 

- Vilka seminarier, paneldebatter och föreläsningar ska jag gå på?

- Vilka kommer vara där och vilka kommer jag få möjlighet att prata med?

- Vilka vill jag prata med? Och varför?

- Kommer jag kunna sova ordentligt med två kompisar i ett fyrmannatält?

- Varför kostar en 3-minuters dusch på campingplatsen fem kronor? 

- Är det vad en dusch egentligen kostar med byggnation av duschrum, uppvärmning av varmvattnet och rening av duschvattnet efteråt?

- Är det sant att en kille klarade sig på 40 kr hela veckan för att det är så mycket gratis mat överallt med frukost- och lunchseminarier och mingelkvällar med tilltugg?

- Hur kommer jag reagera när jag ser Jimmie Åkesson för första gången när han ska prata imorgon? 

- Och kommer jag bli ännu mer upprörd på Reinfeldt när han pratar på onsdag?

- Kommer jag vara fullständigt emotionellt slutkörd när jag kommer hem igen om 9 dagar?

- Och kommer jag då ha starkare hopp om framtiden? Eller inte? 

Det blir spännande att se hur många frågor jag får svar på!