Silosprängning i trädgården

BAM! 

Nu hände det. 

Almedalen startade. 

Jag har suttit i Länsstyrelsens trädgård nästan hela dagen och lyssnat på många av Sveriges tyngsta miljökändisar sen kl 9 imorse. Ska jag börja name-droppa på en gång? Ja, va fan... Vad sägs om:

   Johan Rockström - Stockholm Resilience Centre, Sveriges miljömäktigaste
   Mattias Klum - National Geographic-fotograf
   Connie Hedegaard - EU-kommissionens ansvariga för klimatfrågor (igen!)
   Lena Ek - vår miljöminister
   Nina Ekelund - Hagainitiativet, 2050 AB, The Human Quest Initiative och lite till 
   Anders Wijkman - f.d. EU-parlamentariker och författarkollega till Rockström
   Svante Axelsson - Naturskyddsföreningen
   Sasja Beslik - ansvarig för ansvarsfulla fonder på Nordea
   Carolina Klüft - idrottsstjärna och projektledare hos Naturskyddsföreningen
   MED FLERA!

VD'n för ditten och datten, gamla kollegor från Miljödepartementet, några Fältbiologer i gräset, WWF dyker upp med en fråga i publiksjön (litet publikhav)! Föräldravrålet belägrade en halv rad och satt med kritiska blickar och vakna ryggar imorse, innan de behövde gå för att resa tält inför deras eget event. VD'n för Fortum Värme, Anders Egelrud, var otroligt positiv inför framtiden (och sa att de investerar inte miljarder i Stockholmsregionen fram till 2016 för att det ska "look good" utan för att det är en bra affär!). VD'n för Axfood, Anders Strålman, frustade fram ett skratt på myten "Det är dyrt att ställa om" - "Nej! Vi tjänar pengar på att ställa om!", bubblade han fram.

Ett lite otydligt meddelande under dagen, som Connie, Mattias Klum och Gunhild Stordalen alla sa innan lunch, är att det är otroligt viktigt att "tänka på tvärs" för att nå ett hållbarare samhälle. Vi måste ta oss an flera problem samtidigt eftersom så många hör ihop! Spräng silosarna! Ett exempel som Connie tog upp är att EU-kommissionen ser att vi i Europa nu har en ekonomisk kris, en jobb- och social kris, samt en klimatkris. Vi kan inte lösa dem i tur och ordning; först ekonomin, sen jobben och "sen en vacker dag när solen skiner och vi inte har nåt annat att göra tar vi oss an klimatkrisen". Det funkar inte. Kommissionen vill istället ta ett helhetsgrepp på problematiken genom att t.ex. skapa gröna jobb: då får folk arbete, tillväxten ökar och vi får bl.a. fler andelar förnybar energi vilket är bra för miljön. TA-DAA! (Som en panelmedlem sa: "Vi gör så mycket alltför krångligt som egentligen inte är krångligt!" Just solve the bloody problem!)

En annan konsensusfråga har också varit att det finns inte en gyllene nyckel som löser alla problem. Precis som en flod långsamt växer av en massa små bäckar som rinner till måste vi alla dra vårt strå till stacken och skapa hållbarhetslösningar överallt. En lösning per strå. Tillsammans blir det världens största, myllrande myrstack av hållbarhetslöningar. Där vill jag bo!

Dagens ton i Länsstyrelsens trädgård har varit positiv, stark, pigg. Det går att förändra, det är bra business att ställa om, vi rör oss åt rätt håll, det händer grejer! "There's no business on a dead planet!", haha! Klimat- och resurshoten är svindlande, men eftersom vi alla i trädgården känner till dem och riskerar att bli påminda om vår framtidsångest pratar vi inte mer om dem utan fokuserar på handlingar och visioner. För det är ju vi, upplysta miljöSverige som samlats i denna trädgård. Vi, ca 200 pers... Tanken slår mig att detta är en del av hela problemet: vi upplysta sitter och nickar medhållande och hojtar "JA!" till varandras idéer, medan medelsvensson, Alla Andra, är på Alla Andra event runt om i byn. Som jag blev halvt varnad inför Almedalsveckan: alla går på sina egna grejer. Alla hänger med sina egna. Jag kanske ska bryta normen och gå på event som verkar helt ointressanta för mig? Då kan jag möta folk som inte tänker på miljö större delen av sin vakna tid utan på annat. Och jag kan lära mig om vad de tänker på och se hur miljö och klimat passar in där. Spränga silosarna, var det ju...

Coola Connie

"Ibland kan man undra varför det inte går snabbare att ställa om till ett hållbart samhälle? Varför är det så svårt när det ändå är så lönsamt", undrar moderatorn Pernilla Baralt, medie- och kommunikationsansvarig inom EU-kommissionen.

Huvudet på spiken. Alla miljömuppars hjärtefråga. Mitt hjärta hoppar till, vad ska hon svara?! Men millisekunden efter sjunker pulsen igen; det blir säkert bara ett undanglidande svar med en massa "ja", "jo", "mycket komplex fråga", osv. Som vanligt.

Men Connie Hedegaard, EU-kommissionär med ansvar för klimatfrågor, förvånar. "Jaa, varför röker vi?" kontrar hon med. "Vi vet att det är dumt, men vi gör det ändå", säger hon med sin kvällen till ära lätt försvenskade danska. "Tänk tillbaka på hur dialogen gick för tio år sen, för tjugo år sen". Det händer mycket och saker diskuteras. Det går framåt tycker hon. Det finns många problem, men Connie verkar mer betrakta dem som gäckande utmaningar.

"Men jag delar din frustration att det inte går tillräckligt fort ("hurtigt nock" sa hon faktiskt!). Det är riktigt, riktigt många som inte vill ha en förändring, som vill ha business as usual". Men inom klimatfrågan finns inget scenario som är gratis. Det gäller att betala en del nu, eller betala mycket mer senare. Det blir "jä-tte-dyrrt", som Connie sa flera gånger. Så "business as usual betyder inte business as usual längre".

Det ena sköna citatet efter det andra. Dagens första Almedalsevent var väldigt spännande, särskilt som miljökändisar som Tomas Kåberger, Tomas Johansson från Lunds Universitet, och Karin Svensson Smith (Mp) satt i publiken och ställde frågor - tillsammans med Fältbiologer och PUSH Sverige-medlemmar! Och Connie är ju riktigt cool! Eldigt hår, snäll blick, vaket lyssnande och raka svar. Mycket verkstad. Hon gav mig hopp om ett EU som är starkare inom miljö- och klimatfrågor, och väckte mitt intresse för EU-valet 2014. Särskilt som EU's nya klimatpolitik för 2020 och framåt ska vara klar i mars nästa år... *trumvirvel*

I övrigt har det varit en fin första dag, en mjuk mjukstart på Almedalsveckan. Mina fyra utsedda event blev dock bara två, eftersom jag prioriterade en långpromenad längs ringmuren och fastnade i ett minimuseum om brott och straff på 1600-1800-talen (i Kajsartornet, gratis för barn och studenter! 40 kr för majoriteten), istället för att höra Expressen filosofera kring vilka frågor de tror blir de hetaste under årets Almedal. Det andra eventet krockade med ett välbehövligt Skypemöte om planering inför årets Power Shift-konferens som PUSH arrangerar i september.

Så efter en spännande date med Connie fick den mindre spännande Göran Hägglund avsluta med sitt partital i riktiga Almedalen. Kristdemokraterna nämnde föräldrar, jobbskatteavdrag, EU, Nato och snus allra mest, men sa inte ett ord om klimatförändringar eller hållbar utveckling. Noll poäng till Kd.

Dagens höjdare: att man får kaffe och kanelbulle på Coop vid Östercentrum för bara en tia! Extra värt när allt annat är extra dyrt innanför ringmuren (pizza 99 kr, en glasskula 30 kr, falafel 60 kr, osv.).

Nu ska jag bädda ner mig i min sovsäck med ännu lite mer kläder på än igår natt. Det är kyligt på Gotland! Och inatt kl 02.50 anländer min första PUSH-kumpan, Håkan. Då ska han hitta fram till Norderstrands camping 1 km norr om muren, hitta rätt tält, packa upp sin sovsäck och packa ner sig själv i den. Sen ringer väckarklockan 08.00 inför dagens första event! Dagen är död - länge leve dagen!

Välkommen till djungeln!

Jag är på väg till Almedalen. 

Det är inte min första gång på Gotland, men första gången jag ska delta i det politiska Visbyvimlet som, så här dagen innan det brakar loss, har 2 266 evenemang registrerade. Under loppet av 7 dagar. Det är 324 event per dag. Om jag är aktiv varje dag i tolv timmar, säg 8 på morgonen till 20 på kvällen, blir det 27 event per timme. Alltså har jag tid att stanna ungefär 2 minuter på varje event. Om jag ska gå på alla, ja... 

Men alla event är långt ifrån intressanta. För mig i alla fall. Om jag ska hitta något slags mönster i mitt urval lutar det åt diskussioner om hållbar utveckling inom svensk partipolitik, EU-frågor, ideella organisationer och företag. Hur kan PUSH Sverige (som jag representerar) pusha i varje sammanhang för ett mer hållbart Sverige, och kan mitt nästa jobb dyka upp i vimlet? 

Programmet i sin helhet finns här.

Frågorna som surrar runt i huvudet är många: 

- Vilka seminarier, paneldebatter och föreläsningar ska jag gå på?

- Vilka kommer vara där och vilka kommer jag få möjlighet att prata med?

- Vilka vill jag prata med? Och varför?

- Kommer jag kunna sova ordentligt med två kompisar i ett fyrmannatält?

- Varför kostar en 3-minuters dusch på campingplatsen fem kronor? 

- Är det vad en dusch egentligen kostar med byggnation av duschrum, uppvärmning av varmvattnet och rening av duschvattnet efteråt?

- Är det sant att en kille klarade sig på 40 kr hela veckan för att det är så mycket gratis mat överallt med frukost- och lunchseminarier och mingelkvällar med tilltugg?

- Hur kommer jag reagera när jag ser Jimmie Åkesson för första gången när han ska prata imorgon? 

- Och kommer jag bli ännu mer upprörd på Reinfeldt när han pratar på onsdag?

- Kommer jag vara fullständigt emotionellt slutkörd när jag kommer hem igen om 9 dagar?

- Och kommer jag då ha starkare hopp om framtiden? Eller inte? 

Det blir spännande att se hur många frågor jag får svar på!